När ett minireningsverk är rätt val
Det är sällan förstahandsvalet. Blir det aktuellt beror det oftast på något av det här:
- Tomten räcker inte till för den yta en infiltration eller markbädd kräver.
- Jorden är för tät, som styv lera, eller för genomsläpplig, som ren sand och grus.
- Grundvattnet står högt eller så ligger berget för nära ytan.
- Fastigheten ligger inom ett område med hög skyddsnivå, där kraven på fosforrening är högre.
- Det är kort avstånd till dricksvattenbrunnar, egna eller grannarnas.
Så fungerar reningen
De flesta verk arbetar i tre steg. Först en slamavskiljning som tar hand om partiklarna, på samma sätt som en trekammarbrunn gör i en markbaserad anläggning. Därefter en biologisk rening där bakterier bryter ned organiskt material, oftast med hjälp av luftning. Sist en kemisk fällning där ett fällningsmedel binder fosforn så att den kan avskiljas som slam i stället för att följa med ut.
Det renade vattnet leds sedan till en godkänd utsläppspunkt – ett dike, en stenkista eller en efterpoleringsdel. Verket löser alltså reningen, men vattnet måste fortfarande ta vägen någonstans, och det är värt att ha klart för sig innan man bestämmer sig.
Skötsel, service och drift
Ett minireningsverk är en maskin, och det är den stora skillnaden mot en markbädd. Du behöver ett serviceavtal, fällningskemikalien ska fyllas på, slammet töms som vanligt av kommunens entreprenör och larmet ska tas på allvar när det ljuder. Lägg också till en viss elförbrukning året om.
Kommunen vill normalt se serviceavtalet redan i ansökan, och vid tillsyn frågar de efter serviceprotokollen. Ett verk som inte sköts renar inte bättre än en gammal stenkista – där ligger hela skillnaden mot en markbaserad anläggning som i princip går av sig själv.
Fabrikat och material
Verk finns både i betong och i plast, och vi är certifierade installatörer hos flera av tillverkarna. Vi väljer utifrån tomten, kommunens skyddsnivå och hur fastigheten används – ett fritidshus med ojämn belastning ställer andra krav än ett permanentbott hus, eftersom bakteriekulturen i den biologiska reningen behöver något att leva på.
Behöver du i stället ett alternativ i marken går vi igenom skillnaden mellan infiltration och markbädd på sidan om enskilt avlopp.
Vad kommunen vill se i ansökan
- Situationsplan som visar var verket och utsläppspunkten ligger.
- Teknisk beskrivning av det verk som ska installeras.
- Avstånd till dricksvattenbrunnar, diken, sjöar och tomtgränser.
- Serviceavtal med leverantör eller serviceföretag.
- Uppgift om hur många som ska bo i huset och om det är permanent- eller fritidsboende.
Vi tar fram underlaget i så gott som alla våra avloppsuppdrag, så att du slipper hålla i kontakten med kommunen själv.
Vanliga frågor om minireningsverk
Måste man ha serviceavtal?
I praktiken ja. Kommunen vill normalt se ett serviceavtal redan när du söker tillstånd, och vid tillsyn frågar de efter serviceprotokollen. Det är också avtalet som gör att någon upptäcker en pump som slutat gå innan det blir ett problem.
Fungerar ett minireningsverk i ett fritidshus?
Ja, men inte alla modeller lika bra. Den biologiska reningen bygger på levande bakterier som behöver belastning för att må bra, och står huset tomt halva året tar det tid att komma igång igen. Det finns verk som är byggda för ojämn belastning – det är dem vi väljer till fritidshus.
Hur ofta töms slammet?
Normalt en gång om året, av kommunens entreprenör och inom ramen för avfallstaxan. Vissa verk behöver tätare tömning vid hög belastning, och det framgår av tillverkarens anvisning.
Drar ett minireningsverk mycket el?
Det är en kostnad att räkna med, men ingen stor post i hushållet. Hur mycket beror på modell och hur mycket luftning processen kräver – fråga efter uppgiften för just det verk du funderar på, så har du den svart på vitt.
Osäker på om marken på din tomt räcker till? Hör av dig så kommer vi ut, gräver en provgrop och säger rakt ut vad som fungerar – och tar sedan hand om hela avloppsprojektet.
